Roadtrip 09
Åååkej, jag gillar egentligen inte när det blir sådana här uppehåll med inlägg, trots att bloggen är mer eller mindre oserri. Men på nåt sätt känner jag att man liksom måste, skriva ner en del. Så kanske man förstår att det där sjuka grejerna man varit med om, faktiskt har hänt..
Förra veckan kan ha varit den mest intensiva, impulsiva och händelserikaste veckan i mitt artonåriga jävla liv. Den började med att jag i måndags, satt icke-påklädd och jävlig vid mitt köksbord och läste tidningen när Karlsson ringde och frågade om jag skulle följa med till stan för att handla present åt Vickan och fika lite. Jag svarade ja och hoppade in i duschen och sisådär en timme senare var vi påväg. Solen sken och vi hittade en skjorta från Monki till damen och slog oss sen ner för en fika på Tehuset. Under tiden som vi satt där hade solen försvunnit och ett skyfall dragit in över vår lilla stad. Vi fick vada, hoppa, springa genom pölar till BT där pappa Karlsson skulle hämta oss!
När jag kom hem igen chillade jag i vanlig ordning, åt två middagar och allt annat som hör vardagen till, enda tills att Emil kom två timmar försent till middagsbjudningen och vi hade lite att göra. Någon, ingen vet vem, kom med förslaget att åka till Dalarna på en löjligt spontan roadtrip. Sagt och gjort, en halvtimme senare, närmare bestämt klockan halv tio på kvällen, satt vi i syrrans "vrålåk" utan någon särskild plan på var vi skulle. Booooort
Efter någon timmes bildfärd började det såklart mörkna och när vi var någonstans i Orsas finnmark ser jag till min förtvivlan hur en stor, helt enorm älgjävlajävel är påväg upp påvägen. Jag får panik och ger ifrån mig ett dödsskri eftersom det verkar som att varken Emil eller Bec har upptäckt skiten. När Emil finally hittar bromsen vänder älgen och springer ner igen!! Mitt liv var räddat.
När klockan började närma sig halv ett på natten var det bedtime. Vi åkte in på en liten skogsväg och i strålkastarljus satte vi upp vårt ihoplånade tält som för övrigt saknade tältpinnar..
Morgonen därpå beslutade vi oss för att styra ner till Rättvik för att luncha och köpa bolagsdrycker. Drog också en vända på torget och kikade i massa lurkiga stånd innan vi återigen packade in oss i bilen och for mot Borlänge. Tanken var att vi skulle till Falun, men efter en liten infartsmiss for vi helt enkelt vidare och hamnade i P&L-stad. Vi vandrade omkring och längtade efter festival, Emil och Bec shoppade lite inne på kupolen och sen tyckte vi att vi hade gjort tillräckligt.
Nästa hållplats, Avesta! tyckte vi. Hansson som var nere hos Karoline den här tiden tog oss med till Krylbo för att titta på Sveriges vackraste station, där jag i och för sig varit tidigare..
Inte långt från Avesta ligger Norberg, världens sötaste lilla samhälle där min donna Annie råkar vara bosatt, därför kändes det rätt aktuellt att spendera natten på Norbergs camping, men innan vi for dit skulle man känna på vattnet nere hos Karoline. Lite kuriosa är att hon bor i en idyll och har en rondell på gården.
Nåväl, eftersom vår resa som sagt blev ganska spontan sådär såååå, hade Annie som är en mycket upptagen ung kvinna, planer för kvällen. Jag, Emil och Bec tillbringade därför kvällen tillsammans på campingen med gitarr, sång, bärs och mygg. Vi var minst sagt glada för att vara nöjda..
Onsdag morgon och vackert väder, vi tog oss en tur genom Norbergs centrum och tittade på alla sköna översvämningar, knäppte lite kort och sådär och avrundade vår visit där med en helt lovely fika med Annie min bunny på hennes jobb som jag härmed utnämner till Sveriges i särklass sockersötaste konditori.
Falun, falun, falun. Det var dit vi for härnäst. Installerade oss på Lugnets camping efter ett stopp på en loppis och en sväng på stan. Maxi-mat, öl och snus, chill i en hög på en filt - vad mer kan man önska? Vi alla var helt klart överens om att vår roadtrip inte var något dumt misstag eller så. När gitarr och sång blev vårt tidsfördriv kom några brittiska småpojkar som bodde alldeles ovanför oss för att deltaga. Cash var tydligen en favorit och efter Emil agerat entertainer och svensk hjälte drog vi oss bort till Högskolan för att lira oss trötta på badminton. ♥
Sen blev det torsdag om jag inte minns fel. Det var första dagen vi sov ganska länge, vaknade mitt i natten av ett otäckt åskväder! Denna dag hade vi planer på att åka till Malung eftersom det var dansbandvecka där så efter att vi packat ihop oss och dragit en lunch och shopping på stan, träffat Rune en sväng och sådär så for ma! Det var bara det att det började regna så in i helvete och när vi kom in i Djurås och skulle in i en rondell körde vi in i bilen framför. Eller, rättare sagt så gled vi in i den eftersom att det var så jävla mycket vatten på vägen. Så, då var det massa stök med skadepapper och annat där innan vi fortsatte mot vår avstickare Insjön.
Men, vi kom fan inte långt förrän syrran såg att bilen var svinhet och vi gatt nödstanna på den väg vi befann oss på. Upptäckte att kylaren på bilen gått sönder i olyckan. Great. What to do blev frågan. Emil och Bec fick gå till närmsta hus och ringa hem för att få ett svar medan jag vaktade bilen. Efter ett tag kom de tillbaka, Emil lagade kylaren provisoriskt med tuggummi och hällde massa vatten i den. Förhoppningsvis skulle vi ta oss tillbaka till Djurås. Och det gjorde vi, men det var fan med nöd och näppe det. Jag var livrädd, trodde bilen skulle explodera. Vi fick iallafall vägbeskrivning till bildemonteringen som inte låg långt borta alls lyckligtvis. Mindre lyckligsvis höll syrran på att krocka med en bil till mitt i all iver om att hinna komma dit före stängning.
Klockan var 17.45. De stängde 17. Aweeeesome! Blir till att spendera natten i Djurås utanför en bilskrot, ällläh?!
Men, nej. I höggräset fanns ett telefonnummer. Emil ringde. Bilskrotsgumman som var finlandssvensk svarade. Jag och syrran gick och köpte snus och bullar. Bilskrotsgumman åkte ner till skroten. Emil hittade en ny kylare, vi gjorde affär. Fem hundra riksdaler betalade vi. I fyra timmar arbetade Emil med att byta kylare. Under tiden satt jag och syrran i framsätena och spelade schack. När allt var på plats sket vi i Malung och åkte till Leksand istället. Också fint. Vi åt godsaker utanför tältet och sen sov vi.
Fredag blev hemfärdsdag och klockan fem var vi hemma i myre. Då upptäckte vi att också den nya kylaren var trasig. Vi blev deppiga och trötta, men solen sken, vi fick en underbar vecka på vägarna och klockan var inte ens påtänkt så...
Tack för den, gud, livet, Emil & Bec... Den som vill ta åt sig tar åt sig.
Förra veckan kan ha varit den mest intensiva, impulsiva och händelserikaste veckan i mitt artonåriga jävla liv. Den började med att jag i måndags, satt icke-påklädd och jävlig vid mitt köksbord och läste tidningen när Karlsson ringde och frågade om jag skulle följa med till stan för att handla present åt Vickan och fika lite. Jag svarade ja och hoppade in i duschen och sisådär en timme senare var vi påväg. Solen sken och vi hittade en skjorta från Monki till damen och slog oss sen ner för en fika på Tehuset. Under tiden som vi satt där hade solen försvunnit och ett skyfall dragit in över vår lilla stad. Vi fick vada, hoppa, springa genom pölar till BT där pappa Karlsson skulle hämta oss!
När jag kom hem igen chillade jag i vanlig ordning, åt två middagar och allt annat som hör vardagen till, enda tills att Emil kom två timmar försent till middagsbjudningen och vi hade lite att göra. Någon, ingen vet vem, kom med förslaget att åka till Dalarna på en löjligt spontan roadtrip. Sagt och gjort, en halvtimme senare, närmare bestämt klockan halv tio på kvällen, satt vi i syrrans "vrålåk" utan någon särskild plan på var vi skulle. Booooort
Efter någon timmes bildfärd började det såklart mörkna och när vi var någonstans i Orsas finnmark ser jag till min förtvivlan hur en stor, helt enorm älgjävlajävel är påväg upp påvägen. Jag får panik och ger ifrån mig ett dödsskri eftersom det verkar som att varken Emil eller Bec har upptäckt skiten. När Emil finally hittar bromsen vänder älgen och springer ner igen!! Mitt liv var räddat.
När klockan började närma sig halv ett på natten var det bedtime. Vi åkte in på en liten skogsväg och i strålkastarljus satte vi upp vårt ihoplånade tält som för övrigt saknade tältpinnar..
Morgonen därpå beslutade vi oss för att styra ner till Rättvik för att luncha och köpa bolagsdrycker. Drog också en vända på torget och kikade i massa lurkiga stånd innan vi återigen packade in oss i bilen och for mot Borlänge. Tanken var att vi skulle till Falun, men efter en liten infartsmiss for vi helt enkelt vidare och hamnade i P&L-stad. Vi vandrade omkring och längtade efter festival, Emil och Bec shoppade lite inne på kupolen och sen tyckte vi att vi hade gjort tillräckligt.
Nästa hållplats, Avesta! tyckte vi. Hansson som var nere hos Karoline den här tiden tog oss med till Krylbo för att titta på Sveriges vackraste station, där jag i och för sig varit tidigare..
Inte långt från Avesta ligger Norberg, världens sötaste lilla samhälle där min donna Annie råkar vara bosatt, därför kändes det rätt aktuellt att spendera natten på Norbergs camping, men innan vi for dit skulle man känna på vattnet nere hos Karoline. Lite kuriosa är att hon bor i en idyll och har en rondell på gården.
Nåväl, eftersom vår resa som sagt blev ganska spontan sådär såååå, hade Annie som är en mycket upptagen ung kvinna, planer för kvällen. Jag, Emil och Bec tillbringade därför kvällen tillsammans på campingen med gitarr, sång, bärs och mygg. Vi var minst sagt glada för att vara nöjda..
Onsdag morgon och vackert väder, vi tog oss en tur genom Norbergs centrum och tittade på alla sköna översvämningar, knäppte lite kort och sådär och avrundade vår visit där med en helt lovely fika med Annie min bunny på hennes jobb som jag härmed utnämner till Sveriges i särklass sockersötaste konditori.
Falun, falun, falun. Det var dit vi for härnäst. Installerade oss på Lugnets camping efter ett stopp på en loppis och en sväng på stan. Maxi-mat, öl och snus, chill i en hög på en filt - vad mer kan man önska? Vi alla var helt klart överens om att vår roadtrip inte var något dumt misstag eller så. När gitarr och sång blev vårt tidsfördriv kom några brittiska småpojkar som bodde alldeles ovanför oss för att deltaga. Cash var tydligen en favorit och efter Emil agerat entertainer och svensk hjälte drog vi oss bort till Högskolan för att lira oss trötta på badminton. ♥
Sen blev det torsdag om jag inte minns fel. Det var första dagen vi sov ganska länge, vaknade mitt i natten av ett otäckt åskväder! Denna dag hade vi planer på att åka till Malung eftersom det var dansbandvecka där så efter att vi packat ihop oss och dragit en lunch och shopping på stan, träffat Rune en sväng och sådär så for ma! Det var bara det att det började regna så in i helvete och när vi kom in i Djurås och skulle in i en rondell körde vi in i bilen framför. Eller, rättare sagt så gled vi in i den eftersom att det var så jävla mycket vatten på vägen. Så, då var det massa stök med skadepapper och annat där innan vi fortsatte mot vår avstickare Insjön.
Men, vi kom fan inte långt förrän syrran såg att bilen var svinhet och vi gatt nödstanna på den väg vi befann oss på. Upptäckte att kylaren på bilen gått sönder i olyckan. Great. What to do blev frågan. Emil och Bec fick gå till närmsta hus och ringa hem för att få ett svar medan jag vaktade bilen. Efter ett tag kom de tillbaka, Emil lagade kylaren provisoriskt med tuggummi och hällde massa vatten i den. Förhoppningsvis skulle vi ta oss tillbaka till Djurås. Och det gjorde vi, men det var fan med nöd och näppe det. Jag var livrädd, trodde bilen skulle explodera. Vi fick iallafall vägbeskrivning till bildemonteringen som inte låg långt borta alls lyckligtvis. Mindre lyckligsvis höll syrran på att krocka med en bil till mitt i all iver om att hinna komma dit före stängning.
Klockan var 17.45. De stängde 17. Aweeeesome! Blir till att spendera natten i Djurås utanför en bilskrot, ällläh?!
Men, nej. I höggräset fanns ett telefonnummer. Emil ringde. Bilskrotsgumman som var finlandssvensk svarade. Jag och syrran gick och köpte snus och bullar. Bilskrotsgumman åkte ner till skroten. Emil hittade en ny kylare, vi gjorde affär. Fem hundra riksdaler betalade vi. I fyra timmar arbetade Emil med att byta kylare. Under tiden satt jag och syrran i framsätena och spelade schack. När allt var på plats sket vi i Malung och åkte till Leksand istället. Också fint. Vi åt godsaker utanför tältet och sen sov vi.
Fredag blev hemfärdsdag och klockan fem var vi hemma i myre. Då upptäckte vi att också den nya kylaren var trasig. Vi blev deppiga och trötta, men solen sken, vi fick en underbar vecka på vägarna och klockan var inte ens påtänkt så...
Tack för den, gud, livet, Emil & Bec... Den som vill ta åt sig tar åt sig.
Kommentarer
Trackback
