Nytt under solen

Såg faktiskt en film ikväll. Faktiskt hela.
För den var faktiskt sevärd.
Den hette Skin.
Jag orkar inte dra hela handlingen och sånt,
men kan säga att stämningen var lite låg i
vårt vardagsrum efteråt. Det mesta kändes
rätt hopplöst. Nästan så att Tova också kände
av det. Hade liksom inte lust att busa längre.

Mamma - "Livet är hårt"
Jag - "Mmmm, sen dör man"
Mamma - "Ja, varför lever man ens?
Allt är ju bara jobbigt"
Jag - "Mmm. Peppande........"

Och sen ett asgarv följt av en rad positiva ursäkter om varför livet skulle vara värt något.

http://www.youtube.com/watch?v=HMk4D3R0z6s tröstar inte som A. Och inte som S heller. Men den ger tröst, helt klart.