Feels like home

De senaste dagarna har jag varit en aning melankolisk. Helt utan anledning. Tror jag. Jag orkar i vilket fall som helst inte tänka på några potentiella anledningar, för jag tror inte att det skulle leda till någonting bättre.

Jag har sovit svindåligt flera nätter. Ändå är jag inte för trött när jag vaknar, utan snarare tvärtom. Lite som att jag inte riktigt har tid att sova. Har för mycket att göra och fundera över tydligen.

Idag efter skolan åkte jag, Olle, Emil och Kibän upp på Maxi. Inte så mycket för att handla egentligen. Mer för att ut och finåka med Kibän i deras helt enorma familjebil. När vi kände oss klara där fick jag skjuts hem. Jag lagade middag och såg på My sister's keeper i min ensamhet.
Halv fem blev det ett träningspass och efter det har jag mest chillat och städat litegrann.

D.L på en jävligt viktig analys imorgon, men idag var tydligen inte rätt dag att skriva den på. Som jag brukar säga: Var sak har sin tid. Inga konstigheter alls..


Nåja, godnatt säger jag och lyssnar på dagens finaste låt, för sisådär femhundrade gången



If you knew how lonely my life has been
And how long I've been so alone
If you knew how I wanted someone to come along
And change my life the way you've done

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0