Jag känner på mig att några behöver ett par uppmuntrande ord
Därför, såhär en dryg halvtimme efter midnatt, precis före läggdags....
Sanebe. Imorgon börjar ditt liv och inte hur som helst. Portugal kommer bli ett minne för livet. Allt du behöver göra är att släppa loss och ta det för vad det är. Och skicka vykort till mig förstås..
Britta. Jag insåg precis hur fittigt det känns att du flyttar imorgon. Orkar inte att ännu fler som är så nära ska hamna ännu längre bort. Men uppmuntrande ord sa vi, och uppmuntrande är förhoppningsvis tanken av att du tar dig någonstans medan jag hänger kvar här som en hemlös hänger kvar i en bar.
Kajsa. Mitt sjuka lilla fruntimmer. Kommer hata den dagen du åker till GBG lika mycket som jag hatar alla medelålders kvinnor på fristilen med fruktansvärt ohumoristiskt kallprat. Kanske ännu mer. Men du är cool och bäst och lyckad och fantastisk och kommer ha en underbar sommar. Bara så du vet alltså...
Syrran. Storhjärtat om halsen. Ledsamt att du ska behöva känna som du känner. Men sånt är livet och livet är till för att levas. Och du om någon är livfull nog att ta det på rätt sätt. Bara för att du råkar ha flyttat och känner dig lite vilsen just nu, betyder inte det att det kommer vara så föralltid. Inte ens i närheten av så länge, stumpan.
Olivia. Ledsen att jag inte ringt, men jag gör samma misstag som alla gör med människor som har mist någon. Vågar inte fråga. Men du ska veta att jag iallafall tänker på dig och lider med dig. Och hoppas att det fanns någonting jag kunde göra som kunde göra att du fick honom tillbaka. För det är du värd. Du är värd allt du någonsin kan få.
Det var det. Godnatt
tack så mycket för fina ord. du har en sådan tajming, precis vad vi alla behövde en dag som denna. regn och skit. skit och regn. puss saknar dig här jag <3
puss fina du
allt känns bättre idag lillhjärtat, puss!