Så som det är när saker och ting lider mot sitt slut
Igår hade vi studentfotografering.
Jag som inte hade investerat i någon vit klänning ännu fick helt enkelt
ta med Malin ut på stan igår förmiddag. Tog inte allt för lång tid innan
jag hittat en som tur var!
När fotograferingen var gjord gick jag och några tjejer ur klassen ner på Pause
och drack rosé. Mysigt var det, trots regnet.
Strax därefter begav jag mig hem till Boel för att fixa och äta innan vi drog på förfest
med klassen hemma hos Matilda.
Förferren var till största del väldigt nice, tills att hennes helt efterblivna granne tvingade
iväg oss.
Så ja, en bussresa senare med väldigt förfriskade SPMT-studenter hamnade man så småningom
på The greek.
Började känna mig rätt nöjd sedan, men hur som helst blev det ändå Marité i sällskap av Rasmus, Axel och Krille.
Snuskigt mycket folk, men hade ändå riktigt riktigt roligt! Bortsett från ludret i garderoben som hade behövt en bacardi i armhölan.
Efter stängning gick jag hem till mig med Emil och Lisa, avnjöt lite kebab tillsammans för att sedan sova very gott.
Idag blev det dags att säga hej då. Hej då till matsalen. Hej då till Lyan och dess fenomenalt goda bakverk. Hej då till godiset, toaletten, g200, betrummet osv osv. Jag, Britta och Kajsa ville gråta, men kunde inte. Börjar förstå den där konstiga känslan nu alla journalister och gamla studenter hela tiden envisas med att prata om, blandningen av lycka, gråt, tomhet, rädsla, frid och panik.
Men den där känslan tänker jag försöka tränga undan så gott jag bara kan, för ikväll ska jag och mina SPMT-älsklingar pynta flaket, sen tänker jag krama Sara, städa lägenheten, pyssla om mig själv och tänka på att Alex kommer hem ikväll!!!!!!!!!
LIVET LEKER, VISST GÖR DET ?!
Jag som inte hade investerat i någon vit klänning ännu fick helt enkelt
ta med Malin ut på stan igår förmiddag. Tog inte allt för lång tid innan
jag hittat en som tur var!
När fotograferingen var gjord gick jag och några tjejer ur klassen ner på Pause
och drack rosé. Mysigt var det, trots regnet.
Strax därefter begav jag mig hem till Boel för att fixa och äta innan vi drog på förfest
med klassen hemma hos Matilda.
Förferren var till största del väldigt nice, tills att hennes helt efterblivna granne tvingade
iväg oss.
Så ja, en bussresa senare med väldigt förfriskade SPMT-studenter hamnade man så småningom
på The greek.
Började känna mig rätt nöjd sedan, men hur som helst blev det ändå Marité i sällskap av Rasmus, Axel och Krille.
Snuskigt mycket folk, men hade ändå riktigt riktigt roligt! Bortsett från ludret i garderoben som hade behövt en bacardi i armhölan.
Efter stängning gick jag hem till mig med Emil och Lisa, avnjöt lite kebab tillsammans för att sedan sova very gott.
Idag blev det dags att säga hej då. Hej då till matsalen. Hej då till Lyan och dess fenomenalt goda bakverk. Hej då till godiset, toaletten, g200, betrummet osv osv. Jag, Britta och Kajsa ville gråta, men kunde inte. Börjar förstå den där konstiga känslan nu alla journalister och gamla studenter hela tiden envisas med att prata om, blandningen av lycka, gråt, tomhet, rädsla, frid och panik.
Men den där känslan tänker jag försöka tränga undan så gott jag bara kan, för ikväll ska jag och mina SPMT-älsklingar pynta flaket, sen tänker jag krama Sara, städa lägenheten, pyssla om mig själv och tänka på att Alex kommer hem ikväll!!!!!!!!!
LIVET LEKER, VISST GÖR DET ?!
Kommentarer
Trackback
