Nytt under solen

Jag hatar att längta någon annanstans, till någon annans famn och någon annans hand. Och på måndag åker vi utomlands, första gången utan föräldrar och det känns som vi redan varit iväg. Det är så otroligt uttjatat, så det ska bli så otroligt skönt när vi väl är på plats och allt går bra, solen skiner och alla föräldrar sitter hemma och är oroliga i onödan, och vi kommer hem igen med alla diarrétabletter och extra bankkort som de skickat med mig. Jag vet inte hur de andras föräldrar är, men mina är nog väldigt extrema. Pappa höll under middagen en predikan om att ifall någon bad mig ta nåt åt dem genom tullen så skulle jag säga nej. Bra pappa, jag hade nog inte kommit på det själv - Martina, 7 år. Och när jag skulle hämta ner resväskan från vinden och jag inte hunnit mer än att sätta ena foten på nedersta trappsteget skriker mamma till och tvingar mig att låta henne hämta den istället. Aldrig att du ska få ramla ner och dö nu!! - Orolig(Eller bara patetisk)Mamma_64

Förstå att man blir less. Snälla, låt oss åka, komma hem, börja skolan, gå ut skolan och skaffa ett liiiiiiiiiv. Känner för tillfället att mitt inte är helt dugligt.

Imorgon far jag till stan. Hurray!