Oflytigt liv

Nu har mitt fina humör från imorse gått över,
och jag hatar när det gör det.
Jag tror jag behöver sova en smula, gråta en skvätt och äta lite mat.
Orkar jag förhoppningsvis träffa Anna sen..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0